Välkommen
 Medlemssidan
 Styrelsepresentation
 Unghunden
 Verksamhetsplan 2014/15
 Grönt kort
 Kalla Koppen
 Rullator Koppen
 Klubbladets godbitar
 Resultat service
 Shopen
 Mötesprotokoll mm
 
 
 
 

Besökare just nu: 46
Besökare: 494083
Unika besök: 397571

På besök i vårt grannland

Text & foto: Donald Eriksson

 

I ett tidigare nummer av Älvarnas klubblad kunde ni läsa om mina & Marias resor västerut i höstas för att hämta hundar hos Manitou Crossing kennel i Finland, Minnesota. I maj detta år var det återigen dags att hämta 2 hundar från samma kennel och än en gång styrdes kosan mot Finland, men denna gång österut till vårt grannland och byn Sundby strax utanför Jakobsstad.

Här bor Mikael Bäckman, där han driver sin kennel Coastrunners som för ett antal år sedan importerade hundar från Jennifer & Blake Freking i Minnesota. Mikael är en framgångsrik musher i Österbotten och även ordförande i den finska draghundsklubben Larek, som för övrigt troligen blir Älvarnas vänortsklubb.

Utanför Mikaels hus i Sundby finns en stor hundgård med plats för över 20 hundar men när jag kommer dit finns endast 8 hundar i hundgården, men vissa helger är det fullt med huskies och även pomerianer. Detta beror på att Mikaels flickvän Erja & hennes son, som har kenneln Dacabe, kommer på besök med sina hundar från Åbo så då behövs utrymmet i hundgårdarna. Pomerianerna har sitt eget lilla hus eftersom dom inte är speciellt köldtåliga.

 

När jag anländer till Mikael får jag ett varmt välkomnande och efter en kopp kaffe i köket går vi ut och hälsar på hundarna och då speciellt Smart & Baci som jag ska ta med till Sverige. Anledningen varför dessa två ska flytta till oss är att i stort sett varannan helg så pendlar Mikael med sina hundar till sin flickvän i Åbo, en resa på 45 mil, och det verkar som om Baci har kommit ur rytmen på sina löpperioder pga detta. Genom att låta hundarna flytta till oss istället så hoppas Mikael på att Baci ska börja löpa igen så att hon kan paras med Smart och paret Freking ville gärna att hundarna skulle hamna hos någon dom kände till.

 

Efter att jag fått träffa dom och de andra i hundgården tar vi en tur med bilen och åker och hälsar på ett par andra mushers i närheten.

Mikael & Paula Juuttila driver både företag och kennel och i deras hundgård hittar man ca 30 hundar, allt från rena Grönländare, Alaskans men även Shibas och en 13 år gammal Samojed.

Mikael tävlar i långdistans och tävlingar som Finnmarkslöpet och Pasvik är några som han brukar köra.

 

Några minuters bilresa från Mikael & Paula bor under sommarhalvåret en annan musher med ca 150 hundar. Under vintern flyttar han alla hundar upp till finska Lappland och jobbar med turistkörningar. Tyvärr var han inte hemma denna dag så vi kunde inte besöka honom.

 

Efter att ha besökt och tittat på dessa kennlar var det ganska skönt att ta sig en bastu och ett par kalla öl innan det var dags att krypa till kojs. Under natten passerade att åskväder över Sundby-trakten trots att vi bara var ett par dagar in i maj. Dagen efter var det dags att träna hundar och eftersom Mikael inte kan starta direkt från gården fick vi lasta hundarna i boxen, koppla vagnen bakom fyrhjulingen och köra ett par kilometer innan vi kom till hans träningsspår, men den lilla transporten uppvägs av helt fantastiska träningsmöjligheter. Det mesta av skogsbilvägen är packad sand och det finns massor av mindre slingor där man kan träna kommandon och totalt kan man köra ca 3 mil. Här finns även små dammar & tjärnar där man kan vätska hundarna. Mikael försöker hålla en snittfart på ca 25 km/tim på sina träningspass och denna tur blev ca 8 km.

 

Någon timme senare satt vi oss i bilen och åkte på ytterligare ett par kennelbesök. Först på listan idag var eXtreme ACTion och Teresa & Marko Myllymäki. Dom har ca 15 hundar och tävlar en hel del. Det som var extra kul var att deras bästa ledarhund är en tik från vår kennel, så det var extra roligt att få återse henne igen. På kenneln fanns även en avkomma från en tik som vi exporterade till finska Lappland för ett antal år sedan. Mikael fick också återse en hund från en av hans valpkullar som han aldrig träffat på mycket länge.

 

Sedan bar det iväg till Hannu & Maj-Lis Rauhamaa som bl.a. är ansvarig utgivare av Lareks klubbtidning Seisinki, som för övrigt betyder Nacklinan på svenska. Hannu sitter även med i Finska Draghundsportsförbundet och anlitas flitigt som domare på tävlingar och brinner för allt som har med hundspann och Siberian Huskies att göra.

Både Hannu & Maj-Lis är konstnärligt lagda och Hannu snidar knivar med hundhuvuden, gör små slädar i trä & snidar i täljsten medan frun stickar mössor och tröjor med hundmotiv av hundhår iblandat i garnet. Dom har även ett privat litet bibliotek med böcker & tidskrifter från hela världen om hundspann.

 

Efter detta besök åker vi hemåt igen men vi gör även ett besök hos hundfoder tillverkaren Musch som bara ligger 5-10 minuters bilresa från Mikaels hem. Det är ju ganska perfekt att kunna åka in och hämta hundmaten på väg hem från jobbet och slippa ha alla frysar ockuperade av hundmat. Musch har bl.a. vanligt fruset köttkross men även korvar som klarar 9 månader i rumstemperatur. Dessa säljs i Sverige av Fodax och vi har provat dessa som snacks bl.a. med gott resultat. Helt perfekt för den med en eller ett par hundar. Man har även 3 olika torrfoder där man valt att göra precis som t.ex. Troll. Man har lagt ut tillvekningen på andra och i Musch fall så tillverkas två sorter av Svenska Hundfoder och ett i Holland.

 

Vid tretiden så var det då dags att påbörja resan hem till Sverige igen. Det kändes lite trist eftersom jag & Mikael fick väldigt bra kontakt och trots att vi bara hunnit känna varandra i två dagar kändes det verkligen som att jag lämnade en väldigt bra kompis. Men som nybliven medlem i Larek och med Mikael som nybliven medlem i Älvarnas så kommer vi nog att ses fler gånger och utbyta erfarenheter och historier över ett par öl i bastun.

Resan hem gick utan några som helst problem trots att den så kallade färjan mellan Umeå & Vasa mer påminner om ett fraktfartyg med biosalongsstolar än en färja. Egentligen måste man när man reser med hundar sitta i en av ”bunkrarna” där det inte ens finns ett fönster, men jag trotsade reglerna och lät hundarna sitta kvar i bilen.

Väl hemkommen strax efter klockan ett på natten så satt jag in Smart & Baci i hundgården. Dom brydde sig inte det minsta om de andra hundarna utan gick bara in i sin hundkoja och sov hela natten. Inte det minsta gnäll eller skäll hördes på hela natten.

Dagen efter så körde jag dom tillsammans med Dozer och det syntes direkt att dom kände igen varandra. Dozer och Baci har gått tillsammans i led en hel del i Minnesota. Enda problemet var att kombinera Gee & Haw med de finska kommandona Oik & Vast, men det gick bra det också.

 

Nu i skrivande stund har vi kommit in i början av juli och Baci har uppvisat de första tecknen på att komma in i löpen så både vi & Mikael håller tummarna för att vi inom ett par månader får se resultatet av en lyckad parning.

 

Nedan finner ni några länkar till de flesta som nämns i artikeln.

 

www.nettika.net/coastrunners

www.dacabe.om

www.musch.fi

http://larek.pp.fi

http://pp.kpnet.fi/x-act/

http://www.nic.fi/~hra/

 

© www.alvarnas.se